I medeltidens konst hade jordgubben en mycket laddad betydelse: den symboliserade Jesu blod. Bäret fick även representera rättfärdighet, anspråkslöshet och ädla strävanden när den tidens konstnärer – inte sällan munkar – tog till penseln för att hylla skapelsen och dess herre.

Jordgubben är inte alls ett bär om du frågar en botaniker. I stället är den vad som kallas en skenfrukt. Den del som vi äter består av en uppsvälld och saftig blombotten.

En fransk spion vid namn Colonel Frézier gjorde en viktig insats i utvecklingen av den moderna jordgubben. År 1714 upptäckte han en sort i Chile som hade en storlek de europeiska saknade. Han förde med sig bäret till Frankrike där det korsades med en nordamerikansk art. Därmed fick vi föregångaren till dagens sorter.

I flera länder hålls det årliga festivaler till jordgubbens ära. Framför allt i USA där flera delstater sätter en heder i att ha ett eget firande. Här i Sverige firas det röda guldet på Jordgubbens dag i Vara.

Totalt skördas cirka 15 000 ton jordgubbar i Sverige per år, vilket motsvarar cirka 3–4 liter per person och år.